Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 01 oktober 2020

Svindlande sorg och kärlek

2005-11-27

Fakta:

Namn: Romeo og Julie
Koreografi: John Neumeier
Författare: Shakespeare
Musik: Sergeis Prokofjev
Ensemble: Den Kongelige Ballet
Plats: Det Kongelige Teater
» http://www.kgl-teater.dk

John Neumeiers balett Romeo og Julie visade sig än en gång vid repremiären
vara ett av Den Kongelige Ballets starkaste dramatiska verk.
Man är fullkomligt omskakad, redan när ridån går ner efter balettens andra
akt. Romeo har just dräpt sin Julies mest älskade kusin Tybalt, som hämnd för
Tybalts mord på vännen Mercutio. Och framför oss väntar i den tredje akten med
de två unga älskades tragiska död för egen hand.
Det är ett hänförande drama. Och även om det nu har gått 30 år sedan John
Neumeier själv för första gången satte upp sin mästerliga tolkning av
Shakespeares Romeo og Julie med Den Kongelige Ballet, kan man konstatera,
att det också fortsättningsvis är ett av kompaniets allra starkast och
vackrast iscensatta dramatiska verk.
För allra första gången kunde man vid repremiären den 23 november se den
rutinerade solisten Tina Højlund och den nyutnämnda solodansaren Kristoffer
Sakurai i titelrollerna. Med sötma och ungdomlighet spelar Tina Højlund som
Julie ut ett brett känsloregister, från förbehållslös glädje till djup
förtvivlan, och hon kan både ha skoj med sina kusiner och vara osäker
och motstridig mot sina föräldrar och prins Paris, som de har valt ut till
henne.
Kristoffer Sakurai är som den vackre Romeo mera känslomässigt tyglad, med en
nobel framtoning: men allteftersom kvällen fortskrider släpper han också lös
mer och mer av sina känslor i dansen, i likhet med att de krävande kärleks
pas de deuxerna – först balkongscenen och sen i Julies sovrum, blir mer och
mer sensuella, även om de inte direkt är fyllda av något tekniskt virtuost
överskott. Det är väldigt rörande att se hur dessa två Romeo og Julie i
sina första förälskade ögonkast och närmanden, närapå lyckas med att få
tiden att stå still.
Marcin Kupinski, som för första gången gör Romeos vän Benvolio, sprudlar av
ungdomlig energi i sin manliga dans. Som Mercutio har vi tidigare sett
Jean-Lucien Massot som mer dynamiskt sprallig i den första akten. I gengäld
blir han farligare och mer nyancerad än någonsin tidigare i sin rasande
dödsdans i andra akten. Och han kompletterar fint sina meddansare, inklusive
Kirsten Simone som Julies härliga och känslomässigt generösa amma.
Som Lady Capulet är Silja Schandorff en elegant och kylig hustru och mor,
som ser förtjust ut, när hennes intrigante nevö Tybalt – perfekt
tolkad av Peter Bo Bendixen – befinner sig i hennes närhet.
Erling Eliasson
är imponerande som Lord Capulet, som lyfter sin dotter högt upp i luften,
och Julien Ringdahl är spelar värdigt och avmätt den försmådde friaren Prins
Paris. Lika utmärkt är Constantine Baecher i rollen som Broder Lorenzo,
medan Mogens Boesen som Prinsen av Verona, som försöker bilägga striden
mellan familjerna Montague och Capulet, träder fram i sin fulla pondus.
Det dramatiska inslaget i Romeo og Julie är inte bara strakt på scenen, utan
även i orkestergraven, där Det Kongelige Kapel under repremiären leddes av
Tadeusz Wojciechowski och spelade Prokofjevs fantastiska balettmusik vackert
och dynamiskt.
I det andra laget dansar de två unga dansarna Sebastian
Kloborg och Susanne Grinder för första gången titelrollerna.

Vibeke Wern

Fler Föreställningar

Annonser