Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Onsdag 21 oktober 2020

De fyra elementernas dans till rockmusik

2005-10-21

Fakta:

Namn: Vand, luft ild og Jord
Koreografi: Louise Midjord/Jo Strømgren/ Helena Franzén/ Jorma Uotinen
Ensemble: Den Kongelige Ballet
Plats: Det Kongelige Teater
» http://www.kgl-teater.dk

Under rubriken Vand, luft ild og Jord (Vatten, luft, Eld och jord) har de fyra nordiska
koreograferna
Louise Midjord, Jo Strømgren, Helena Franzén och Jorma Uotinen skapat fyra
helt olika verk till Den Kongelige Ballet.
Efter en säsong med Bournonville i långa banor är det uppfriskande för såväl
publik som dansare att Den Kongelige Ballet nu har helt nya steg och toner
på repertoaren. För inte länge sedan hade Tre Moderne Værker premiär på
Takkelloftet, sidscenen till Operan på Holmen och den 8 oktober var det
urpremiär på Gamle Scene på hela fyra splitternya nordiska koreografier med
titeln Vand, Luft, Ild og Jord.
Jorma Uotinen, som under en lång rad år var konstnärlig ledare för Finska
Nationalbaletten, är med sina 55 år den äldsta och även den mest erfarne i
den nordiska fyrklövern. Det är också hans Jord som till form och innehåll
framstår som mest helgjuten. Och det finns en väldigt speciell energi och
rörelsekvalitet i hans kraftfulla koreografi hos 12 manliga dansare, som med
nakna överkroppar och roströda kjolar med tyngd och seghet till råa
cellotoner från finska Apocalyptica dansar på den järnröda jorden på
scengolvet.
Ibland ser vi också männen sitta, rulla, stå och ligga. Ibland med huvudet
mot golvet och armar och ben uppsträckta likt plantor som söker sig mot
ljuset. Inte minst Thomas Lund och Tim Matiakis gör ett eminent följsamt
solo med svävande lyft och långsamma stråk.
Norske Jo Strømgren med sin fallenhet för att blanda alvar och humor, har
gjort en associationsrik koreografi för åtta dansare om elementet luft. Här
hostas det och dras djupa andetag, och på ett komiskt sätt luftas den
klassiska balettens klichéer och drömmar om att lätta från jorden, men också
som en bild av flygmaskiner. För vi hör luftangrepp bakom gamla inspelningar
av Beethovens pianomusik, avbrutet av nutidens F16 flyg, som jagar genom
luften. Hela balletten är hållen i svart-vita nyanser och i den vackra
slutbilden kan den dalande glimmerkonfettin ses både som stjärnstoft, snö
och luftens dödsbringande partiklar.
I svenska Helena Franzéns Ild är det mycket fokus på musiken, som spelas
flott live på scenen av det svenska rockbandet Silverbullit. De fyra
dansarnas rörelser med eldröda kläder och eldrött hår är väldigt abrupta,
som om själva rörelseaktiviteten ligger och pyr för att plötsligt blossa upp
med stor detaljrikedom i de enskilda danserna.
Lite för sparsamt med dans är
det dock ibland i det stora tomma scenrummet, där finske Mikki Kunttu,
liksom i de tre övriga verken, är mästaren bakom det makalösa och
effektfulla ljusdesignen.
Danska Louise Midjord, som kommer från den Den Kongeliges Ballets egna led,
är med sina 31 år programmets yngsta koreograf. Hon har många, kanske lite
för många goda koreografsika idéer och historier i det dröm- och
mardrömsaktiga universum som råder i hennes vackert iscensatta Vand.
Martin
Stauning imponerar i gestalningen av sin karaktär som är den vilt energiska
drömmaren och Cecilie Lassen och Constantine Becher uttrycker både
sensualism och desperation i scenen som det inspärrade paret, som omges av
ansiktslösa figurer som liknar tecknade serier. Sune Martin har skrivit den
flotta, suggestiva musiken, som uppförs live på scenen bakom de totalt 12
dansarna.
Vand, Luft, Ild og Jord är ett intressant initiativ med ett varierat program
som borde kunna locka ny ung publik till huset för att se dans, vilket
förmodligen är Det Kongelige Teaters avsikt.

Vibeke Wern

Fler Föreställningar

Annonser