Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 01 oktober 2020

Värderingsträsk på Stockholm Pride

2005-08-05

”Straight acting på stora scenen” hette ett av många seminarier på Pride House, ordnat av Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet i samarbete med Stockholm Pride 2005.
Klassikerrepertoar och traditionsbunden utbildning cementerar könsstereotyper, konstaterade en namnkunnig panel. Mer kunskap om mångfald krävs, men institutioner förändras svårligen inifrån. De måste få direktiv.

”Teatern är ett värderingsträsk.” ”Aggressivitet är det enda som hjälper!” ”Separatism är bäst

för att bryta normer.” Panelens deltagare var inte särskilt hoppfulla.

En koreograf i publiken, Malin Helldén-Sellqvist, berättade att det var svårt att få gehör för nya projekt med queer-teman. Som fri konstnär måste hon ansöka om pengar för varje projekt, och hade upplevt att de som beslutar om anslag inte alltid tyckte att detta var särskilt angelägna frågor. Men diskussionen kom aldrig att handla särskilt mycket om dans, trots att män och kvinnor framställs på dansscenen på andra sätt än på teatern. En slags unisex-kropp är, som jag ser det, rätt vanlig inom dansen – men ses sällan på teaterscenen.

Synen på människors kroppar och identiteter behöver fördjupas, menade Carolina Frände, prorektor vid Teaterhögskolan. Lärare och skolledning saknar kompetens i sådana frågor, ansåg hon, och hoppades på mer utbildning där. Vältränade skådespelare och vår tids kroppsideal präglar också skådespelarna. Alla män på teatern väger 67 kg, suckade Benny Fredriksson, Stockholms Stadsteaters chef.

Teaterledningar och de som har hand om offentliga medel ser naturligtvis till vad man tror intresserar en ”stor” publik. Osäkerhetsfaktorn är stor, men frågor som könsmaktordning, identiteter och mångfald ligger i tiden och till exempel Stockholms Stadsteater/ Unga Klaras Det allra viktigaste, där queer-temat är huvudsaken, har varit en stor publicsuccé. Frågan om proportioner mellan män och kvinnor på teatern är dock inte riktigt samma sak som frågan om ett genomslag för ett queer-perspektiv. Gertrud Larssons roliga parodi på debatten satte punkt.

På det fick hon en pjäsbeställning direkt av Stockholms Stadsteater. Se där. Något kom ändå ut av diskussionens alla frågetecken.

Margareta Sörenson

Fler Nyheter

Annonser