Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 03 december 2020

Sprundlande dans till toner av Bach

2005-07-22

Fakta:

Namn: Silent Steps
Koreografi: Tim Rushton
Musik: J S Bach
Ensemble: Nyt Dansk Danseteater
» http://www.nddt.dk

Tim Rushtons Silent Steps med Nyt Dansk Danseteater är en glädjefylld
fantasi av steg till Bachs cembalokoncerter, som spelas virtuost av Concerto
Copenhagen med Lars Ulrik Mortensen som solist.

Tim Rushton säger om sig själv att han är en nörd på klassisk musik. Vilken
tur. Vilka fantasifulla steg förmår han inte med sin stora musikalitet
trolla fram till Bachs toner.
Vi fick redan se det i Triplex till Bachs pianokoncert nr 5, som Tim Rushton
koreograferade till Den Kongelige Ballet 1999, och som hans eget kompani,
Nyt Dansk Danseteater, dansade härom året på Politigården i Københamn i
under Copenhagen Summerdance.
Nu har Tim Rushton i sitt splitternya 70
minuter långa verk Silent Steps kastat sig över hele tre cembalokoncerter av
J.S. Bach. Och pricken över i’et är, att Nyt Dansk Danseteater under sitt
gästspel på Det Kongelige teaters scen Stærekassen dansar till levande musik
av barockensembeln Concerto Copenhagen med cembalovirtuosen Lars Ulrik
Mortensen i spetsen.
Silent Steps är inte bara en livsbejakande lek med danssteg som elegant
följer Bachs musik. Koreografin för nio dansare sätter med sin fina humor
fokus på mänskliga relationer och parförhållanden och skapar genom sitt
direkta bruk av video ett mångskiftande perspektiv på såväl rum som dansare.
Tim Rushton lånar sig aldrig till banal imitation av musikens gestik. Han
lyckas däremot skapa klara spänstiga kontraster mellan musiken och
rörelseuttrycket, så att både våra syn- och hörselsinnen skärps.
Likt en sjöjungfru sitter i inledningsscenen Stina Mårtensson med bar
överkropp och böljande armar och berättar, dels att hon gärna skulle vilja
känna sig som vatten, dels om mäns behov av att ge uttryck för sin
sexualitet. Och så går man igång med dansen till D-dur-koncerten, där fina
brutna linjer i kroppen varvas med långa raka linjer. Männens kroppar böljar
sensuellt medan kvinnorna gör små chicka rörelser med höften, och hela tiden
växlar dansen rumsligt mellan att vara uppe och nere: hopp och höga lyft
varvas med rullande rörelser på golvet.
Lars Egegaard Sørensens ljusdesign ger E-dur-koncerten ett vackert gult ljus
över Alexandre Bourdat och Kenneth Carlsson som sitter på var sin låda och
med dynamiska armrörelser kämpar med sig själva och sina känslor för
varandra. Det går bättre för Patrick Bragdell och Anna Sappoho
Polychronopoulou, som i sin tvåsamhets dans förenas i en kyss.
Stråkarna spelar inte helt rent i E-dur-koncerten, men i gengälld klingar de
fantastiskt vackert i den avslutande D-mol-koncerten tillsammans med Lars
Ulrik Mortensens sublima spel på den spröda chembalon. Här kretsar
koreografin kring samhörighetskänslan, när dansarna hittar varandra i ev
snirklig ringdans. Men koreografin bjuder också på flörtig pardans mellan
Stina Mårtensson och Philip Schmidt och ett vackert ömt pas de deux mellan
Hilary Briggs og Adam Schütz.
Det är en fröjd att se Nyt Dansk Dansteaters nio fantastiskt duktiga dansare
hänge sig i den kaleidoskopiska dansen om ensamhet, tvåsamhet och gemenskap
i Tim Rushtons Silent Steps, där Charlotte Østergaard på ett raffinerat sätt
har iklätt de fyra kvinnorna i svarta klänningar över röda tyllkjolar.

Vibeke Wern

Fler Föreställningar

Annonser