Besjälade biologiska bilder

I sitt nya solo Rankefod visar sig Kitt Johnson ännu en gång vara en
lysande, magisk och säregen talang i den danska dansvärlden.

Rankefødder, (rankfotingar) är märkliga kräftdjur som tidigare vållade många
zoologer huvudbry. Först i och med Darwin fick man en systematik över dessa
föränderliga havsdjur, som vi känner till från kusternas klippor,
stenbumlingar och pållare och från undersidan av båtar.
Det är just dessa kräftdjur, utrustade med sköldar och långa lemmar, som
både har fått namnge och inspirera Kitt Johnson till hennes nya
soloföreställning Rankefod. Och som så många gånger tidigare tar hon också
under detta timslånga solo med publiken på en förunderlig resa genom
kroppsliga förvandlingsnummer. Det är magiska dansbilder, som visar oss
evolutionen från ryggradslösa djur till den upprättstående människan och
därmed en historia som vi alla bär med oss.
Det är magi redan från starten, när Kitt Johnson kryper fram under ridån
likt en havstulpan ur sitt hus. Med god hjälp av Mogens Kjempffs fina
lysdesign får hon ganska små rörelser att verka jättestora, och alla
dimensioner blir förvrängda av den spinkiga muskulösa och nästan helt nakna
kroppen.
Armar, händer och fingrar sträcks ut som om det vore ett havsdjurs
fjäderformade fötter och ben. Men lustiga rytmiska slag sprätter Kitt
Johnsons ben och fötter åt siden som en havstulpan, som föser in vatten och
föda till sig. Och plötsligt, ackompanjerat av elektrifierat ljud – sträcker
hon ut ett ben åt sidan, så det verkar så långt som den dubbelkönade
havstulpanens unika penis, som i förhållande till djurets storlek är den
längsta i hela djurriket.
Med händerna och fötterna i golvet häver hon upp kroppen på armar och ben
likt en långbent ledad kräfta eller undervattensspindel. Vi ser ansatser
till fladdrande fågelvingar, och likt ett blötdjur darrar hon i alla lemmar.
Och med en butodansares enastående förvandlingskraft blir hon framme på
scenen till en farlig lejoninna och en smidig apa med förunderlig
elasticitet i rörelserna, innan hon till slut reser sig rakt upp på bägge
benen som en homo erectus.
Hela tiden är det en fin och fantasifull symbios mellan Kitt Johnsons
dans och Sture Ericsons elektroakustiska musik, som genom sina manipulerande
och tranformerande djurljud tar oss med ner under havet, skapar pulserande
rytmer som klanglikt formar ett dunkelt urtida universum,
Vid premiären på Rankefod i Brøndsalen på Frederiksberg kände man en
närapå andlös stillhet och uppmärksamhet hos publiken. Kitt Johnson är
verkligen ett magiskt dansdjur, som hela tiden trollbinder blicken. Och
dessutom är hon en säregen talang i den danska dansfaunan.

Vibeke Wern

Vibeke Wern