Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Onsdag 02 december 2020

Dansens Cosmonova

2005-04-11

Fakta:

Namn: Voyage
Koreografi: Dumb Type
Plats: Dansens Hus, Stockholm
» http://www.dansenshus.se

Sätt ihop känslan man får av då Cosmonovas svindlande videoskärmar faller
över en med den dödligt vackra stilistiken från filmer som 2046 och
Crouching Tiger Hidden Dragon. Lägg sen till hastigheten från klippen i
någon musikvideo, politiskt stickande budskap och svart skratt och man får
det japanska konstnärskollektivet dump types föreställning Voyage.

Dumb i dumb type står inte för att gruppen, som består av både arkitekter,
dansare, ljudtekniker och videokonstnärer, skulle präglas av någon slags
ointelligent touch. Istället markerar ordet en vilja efter att skapa uttryck
utan ord. Uttrycken skulle kunna beskrivas som gigantiska installationer med
live performance. De rörliga installationerna blir som jättetavlor med
bilder som skriker, regnar ord och bländar av neon. I dem så är det just det
konstnärliga medlet som blir själva uttrycket. Videoprojiceringar i form av
ord faller över de små japanernas huvuden, spegelgolv får dem att drunkna
och en kropp som rör sig så att den tycks gå ihop med linjerna på
världskartan, bakom blir människans sårbarhet i en jättevärld.
Uttrycken som
dump type förmedlar är idéer och känslor som inte tar några konstiga
omvägar. Istället är det som att konstnärerna i kollektivet tar all energi
och smartness de har från sina kunskapsförråd för att få oss att se, höra
och inte minst känna den specifika idén de vill förmedla. De mäktiga
installationerna vibrerar i örat, går rakt in i ögat och fortsätter sedan
genom huvudet för att till sist sticka till i kroppens innersta rum.

dumb type gör allt annat än lokal och traditionell konst. Det är globalt,
politiskt och så osvenskt som det bara kan bli. Voyage handlar om världen
vi lever i. Om hur stor den är, om meningslösheten och brutaliteten i den.
Om alla kommunikationer i den som är till för att vi ska kunna nå varandra,
men som ofta bara framkallar ett brus som blir till en vägg omöjlig att ta
sig igenom. Och i den här ekande fyrkanten till jordglob så handlar den om
hur vi människor desperat försöker att inte tappa bort oss själva eller de
runt omkring oss. Men det gör vi visar dumb type på ett vackert men hårt
sätt.
En flicka ligger på en oval gräsmatta. Vi ser henne genom en
videprojicering i taket. ”I wish I was nine, I wish…” säger hon. Hon önskar
sig så många saker. Till och med att få försvinna. Men för varje uttalad
önskning så suddas bilden av henne mer och mer ut. Tillslut är hon bara en
vag kopia av sig själv och hon försvinner. Ofrivilligt dyker bilderna på
alla de unga japaner som varje år ta livet av sig upp i mitt huvud. Med sina
mäktiga neonskrikiga installationer som är fyllda av ironi och svart humor
kritiserar, ironiserar och rekonstruerar dumb type om den världen som vi
alla lever i.

Josefine Wikström

Fler Föreställningar

Annonser