Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Söndag 27 september 2020

Kraftfull ”totalteater”

2004-10-21

Fakta:

Namn: Exile
Regissör: Erik Norlin
Ensemble: Teater Sláva
Plats: Tonsalen i Huddinge centrum
» http://www.teaterslava.org

Teater Sláva är berättelsen om en teater som gick vidare. Totalteater, det låter långt bort i 80-tal, Odinteatret och polska grupper som levde kollektivt, svalt och jonglerade med facklor.

Men i den där strömmen som har sin opprinna i 60-talet, Bread and Puppet Theatre och föreställningar på gatan, finns både något urgammalt och något nytt, som fortsätter att droppvis påverka det stora flödet ända in i institutionerna. Man kan inte tänka sig vare sig Västanå teater eller Cirkus Cirkör utan en strömfåra från den riktning inom teatern som kallas Totalteater.

Varmed man menar vaddå? Att alla spelar allt med alla medel: en aktör hos Sláva är musiker, dansare, akrobat, sångare, röstekvilibrist, scenograf. Spelplatsen är tom, komedianternas kroppar kan sägas vara både skådeplats och roll, både objekt och subjekt. Med ett litet antal yttre hjälpmedel skapas en allt omfamnande och i den meningen total teater när – som nu – Exile spelas. Inspiration och kulör hämtas ur folkkonsten och traditionell musik från hela klotet.

Exile är en omdiktning av Medea-myten, som tar fasta på passionen och utanförskapet. Blod på Medeas bara bröst, flygande eldar i det stora dunkel som omger sex unga aktörer i Erik Norlins regi. På en timme är det en storartad resa till en annan estetik än den vi brukar möta, global och universell men inte utslätat trans-nationell utan häftig, stark, rituell, galet kraftfull.

Samtidigt lämnar mig inte Medea-tolkningen i fred. Sláva tar fasta på Medeas rätt som kvinna och världsmedborgare, men också hennes schamanism och främlingsskap. Det är inte utan problem. Hur skulle förnuft, balans, tolerans och fred kunna synas mitt i extas, blod och eld? Vilken färg har den mänskliga tankens klarhet?

Det här är ovanlig och fantastisk teater, men intellektuellt kippar jag efter andan.

Artikeln är tidigare publicerad i Expressen den 20 oktober 2004.

Margareta Sörenson

Fler Föreställningar

Annonser