Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Måndag 30 november 2020

Vidare rymd för nordiska konstprojekt

2004-09-13

De nordiska konstnärerna inom nykonstområdet sägs vara dåliga på att träffas, eller om det är så att det finns för ont om plattformar. Hur det än är med den saken blev det ett riktigt bra möte under Live Art, performancedelen av Göteborgs dans- och teaterfestival och sedan augusti finns även en virtuell mötesplats: scenerum.org. Den tycks säga: Varsågod, sätt igång och möts, här är verktygslådan, skapa på… tydlighet har sina poänger. Liknande försök har gjorts tidigare på andra håll, men de har antingen förvandlats till länkträd eller nördreservat.

Avsändaren heter Nordscen, det finns alltså pengar för att avlöna någon som håller ordning på Scenerums digitala hus. Sådant brukar vara viktigt, i alla fall i projekt som involverar många discipliner och kreatörer.

Frågeställningen hur text används inom dans, ljudkonst och performance fungerar som ett överordnat tema i höstens projekt. Några redan inbjudna konstnärer ska med hjälp av portalens digitala verktyg komma fram till en struktur som sedan ligger till grund för mötets andra fas, där de virtuella idéerna prövas på en fysisk plats. Om det efter detta finns några planer på en återkoppling eller fortsättning i den virtuella verkligheten framgår inte. Den stora potentiella tillgängligheten är en av poängerna med att projektet finns på nätet. Samtidigt är den reella tillgängligheten en myt. Nätet kan betraktas som ett stort kunskapssystem. Det finns medvetna eller omedvetna nivåval kopplade både till tekniken i sig och till mera traditionella strukturer i konstvärlden: vem vill man nå och vilken kunskap har den personen. E tt avancerat gränssnitt kan tolkas som en markör ”bara för er som begriper det här”. I Scenerums projekt tycks man i alla fall vara klar över vad man vill försöka uppnå.

Listan över konstnärer, projektens inriktning, tidsramarna och de befintliga fysiska rummen – Museet for Samtidskunst i Roskilde, Dansens hus i Stockholm och BIT teatergarasjen i Bergen – inger förtroende. Bland de medverkande finns namn som är välbekanta för den som intresserar sig för ljudkonst, performance, digitala experiment och liknande. Jag blir nyfiken på vad exempelvis Signa Sørensen (nu senast aktuell i performancedelen av Göteborgs dans- och teaterfestival) kan tänkas skapa i detta forum.

Trots att nya uttrycksformer ständigt uppstår när man kombinerar konst och teknik tycks gamla strukturer bestå, vilket inte bara gäller det digitala och virtuella fältet. Om detta har det forskats en del, i ”Reload rethinking woman + cyberspace” visar författarna hur köns- och raskategorier behålls förvånansvärt intakta i cyberprojekt som säger sig skapa något som överskrider eller upplöser dessa gränser.

Webbsidor där kombinationen av digitala konstverk och länkar till de som varit med i projekten (ofta personer som varvas runt i diverse olika fora för samtidskonst, virtuella som fysiska) har man tröttnat på. Via många sajter kan man ansluta sig till diskussionslistor, de är lika förment demokratiska som de i praktiken är uteslutande – det är trist när snobbism och elitism lägger sig som ett glastak över eventuellt intressanta och viktiga diskussioner.

Hos Scenerum redovisas graden av demokratisk nivå tydligt. Och gubbklubben (fyll i egen favoritassociation) verkar hittills inte vara inbjuden. Utöver de redan definierade projekten kan den som vill ansöka om att få delta med ett eget projekt. Det finns ett rum som är helt öppet för alla där man kan få leka med de digitala verktyg som tillhandahålls. Detta är i sig inget nytt, snarare standard på den här typen av sidor.

Just nu finns inget direkt underhållande på scenerum, inga tvålar som glider omkring, inga söndertuggare, inga små streckgubbar. Rummen är ännu ganska tomma, vilket känns skönt – då kan de fyllas med något intressant till nästa besök.

Astrid von Rosen

Fakta

www.scenerum.org

(sajten besökt: 2004-09-13)

Fler Nyheter

Annonser