Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 04 december 2020

Kuopiofestivalen: dans i nygammal stad

2004-06-24

Fakta:

Namn: Kuopio Dansfestival
» http://www.kuopiodancefestival.fi

Kuopio anlades inte mindre än två gånger av svenskarna. Ett alldeles osedvanligt rätvinkligt gatunät påminner om sekler av svensk pragmatism och bristande hänsyn till det förgångna. Samt om forna tiders brandrisk.

Nu har Kuopioborna inte heller varit vidare hänsynsfulla mot sin stad. Jag bleknar när jag ser en pedagogiskt framställd utställning om rivningarna av trähus långt in på 1980-talet. Och inte nog med att man rev vacker träarkitektur hejvilt, man ersatte den med ohemula tegel- och betongblock som nu sticker fram sin fula trynen bland ljuvt blommande syrén och smörgula trädgårdsplank.

Man rev i det moderna livets namn medan stadens dansfestival drogs igång. Var det verkligen samma styresmän som önskade fula hus men ny dans? I år fyller den 35 år och måste betecknas som en veteran bland Europas många sommarfestivaler. Den är måttlig och bred, samtidigt som den har udd och framförhållning. Jorma Uotinen, på vår sida Östersjön välkänd och kraftfull koreograf, är Kuopio-festivalens samlande person med många strängar på sin lyra. Han övervakar att det dansas på torget, han leder presskonferenser varje morgonkvist och vid en festlig afton fattar han en mikrofon och sjunger franska chansoner med smäktande bas.

Ytterligheter nuddar gärna varandra i Finland, smaken för det nya och djärva är tydlig. I ett sådant sammanhang, det kan inte hjälpas, ser svenska 59 grader North lite blekt ut. Och hur ska jag förklara för undrande att detta både är och inte är Kungliga baletten i Stockholm. Festivalens inledande festkväll bjuder på ett blandat program där två dansare från Parisoperan represesenterar ett aktat operahus och en väldrillad balettkår. Jean Christophe Guerri och Laure Muret dansar gudabenådat och tekniskt perfekt i tre korta stycken. Naturligtvis är de Parisoperans officiella sändebud. Den egendomliga relationen mellan Stockholmsoperan och 59 grader North borde snarast rätas ut. Varför kan inte denna grupp med några av Operans bästa dansare få vara ett officiellt skyltfönster på turné?

Kenneth Kvarnströms redan decenniegamla Carmen!? för fyra manliga dansare försvarar sin plats, även om 59-grads-dansarna inte är riktigt i fas med varandra. Men Jorma Elos In my Dream Team med videopresentationer av tre dansare och citat från deras mammor (!) är för privat och ställer själva koreografin i skuggan. Hastigt påminns betraktaren om vilken fantastisk dansare Göran Svalberg är; men underbart är kort. Bäst som koreografi fungerar Örjan Anderssons Come out med fyra fint synkrona och precisa kvinnliga dansare.

Sydafrikanska Moving into Dance Mophatong präglar festivalen starkt med sin genomskickliga gumboots-dans, med rytmer trummade mot gummistövlarna ˆ politisk dans för gruvarbetare i Sydafrika.

Mest omskakande och en påminnelse om att dans kan vara lika brännande aktuell och argumenterande som någonsin ordakonst: For Heaven‚s Sake. Itzik Galili är född i Israel men bosatt i Holland där hans kompani Galili dance arbetar. I Rembrandt-dunkel inleds verket med att två män slår sig själva, slagen med handflatan mot bröst, lår, rygg daskar. Med ypperliga musiker från Mellanöstern som fond dansas sedan en vädjan om fred och försoning, en svart bön om ett slut på meningslöst och ändlöst våld.

Det förblir Kuopiofestivalens starkaste bild i dans. Och av vad dans kan vara.

Recensionen är tidigare publicerad i Expressen 22/6 2004.

Margareta Sörenson

Fler Föreställningar

Annonser