Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Måndag 21 september 2020

Häftig musisk mix med Györibaletten

2004-03-07

Fakta:

Namn: Purim
Koreografi: William Fomin, István Juhos
Ensemble: Györibaletten
Plats: Malmö Musikteater
» http://www.gyoribalett.hu

Györibaletten med hemort i den lilla orten Györ i norra Ungern, verkar vara
en världsturnerande danstrupp av imponerande mått. Från La Scala i Milano
till Paris, Athen, New York…
Till Malmö kom de med sin föreställning Purim. Men att de hamnade här under
sin nordiska turné (de kom närmast från Helsingfors och Kuopio) var nog
ingen tillfällighet. De samarbetar nämligen med Marie Brolin Tani vid Skånes
Dansteater sedan ett antal år tillbaka. Senast i oktober 2003 hade MacBeth i
koreografi av Marie Brolin Tani premiär i Györ.
I vår kommer det att bli ett
nytt kulturutbyte då Skånes Dansteater åker ner och visar sin föreställning
Y.
Györibaletten grundades 1979 av samma års avgångsklass från ungerska statens
balettskola i Budapest. De fick genast en fast scen i en helt nybyggd
teater, utsmyckad med målningar av yngre konstnärer, men också av Kandinsky.
Teatern som har plats för cirka 800 åskådare ligger mitt i Györs gamla
stadskärna. Imponerande! Men så har ju baletten fortfarande en helt annan
status än hos oss.
Idag bär de titeln nationell balett, har en fast ensemble på 35 dansare, en
egen balettskola och en dansledarutbildning vid ett Dance Act College.
Av de
28 danskonstnärer (så vill de bli kallade) som kom till Malmö Stadsteater
för att visa sin Purim hade cirka 50 procent fått sin utbildning där, resten i
Budapest.
Huvudvikten i utbildningen läggs på den klassiska baletten, men de mixar
ändå skickligt klassiskt modernt och samtida, visar det sig. Den ene av de två koreograferna, William Fomin, en Vaganovautbildad dansare född på Kuba
av ryska föräldrar. På frågan hur danssituationen är i Ungern idag berättar
han att man för tillfället drar in på de statliga kulturbidragen. Deras
turnerande finansieras delvis av sponsorer, dels med stipendier för de yngre
dansarna del.
Just nu reser man med hjälp av EU-bidrag för att presentera ungersk dans i
olika EU-länder inför landets anslutning i maj. Förutom Györibaletten finns
Ungerska nationalbaletten i Budapest med över 100 dansare. I hela landet
finns sammanlagt 12 danskompanier, berättar han vidare.
Är du risken inte överhängade att många av era bästa dansare nu kommer att
flytta till andra EU-länder, undrar jag.

– Lite flyttning blir det nog, särskilt till Österrike, som ligger så nära.
Men vi har för många kvinnliga dansare, manliga fattas det, så de är
välkomna hit. Eftersom det är ett generellt överskott på dansare i hela
Europa så vet man ju inte vad som kommer att hända, tillägger han.
Purim som är ett hebreiskt ord, bygger på Esthers bok i Gamla Testamentet.
Sagan utspelar sig i Persien runt 400 f. Kr. och berättar på ett dramatiskt
sätt hur den judiska flickan Esther räddar sitt folk som utsätts för
förföljelse och massaker genom att slutligen gifta sig med perserkungen
Ahasverosch.
Sagan är naivt enkel, som ju sagor av detta slag är. Men librettoförfattaren
Robert Turán har valt att ta fram den dramatiska spänningen mellan perserna
och judarna. Det handlar om makt, intriger, konspirationer…men också
festceremonier som inte minst den färgstarka kletzmerorkestern The Budapest
Kletzmer Band – närvarande på scenen, försökte återskapa känslan av. De
spelar en blandning av traditionell judisk musik, klassiskt och jazz.
Berättelsen tar fasta på kärleken som utvecklas mellan Ahasverosch och
Esther. I slutscenen dansar judar och perser hand i hand som en symbol för
hopp och fred. Budskapet kunde inte kännas tydligare.
De båda koreograferna, William Fomin och István Juhos har valt att hålla sig
till fundamentala karaktärer som god, ond och vacker. Säkra kort, men som
känns lite slitna i kanterna. Till sin hjälp hade de musiken som var
föreställningens kraftkälla. Somliga av musikerna blandade sig t.o.m. med i
danserna på scenen. Det var fiol, dragspel, men också piano, klarinett,
trombon, bas och trummor.
Svagheten i den här typen av gripande händelseberättelse där musiken är så
stark är att dansen hamnar lite i skymundan. Härmed inget illa sagt om
dansarna som verkligen fick jorden att brinna under sina fötter och som
dessutom mimas så det förslår i denna uppsjö av berättande sekvenser. Många
av dansarna är imponerande duktiga trots att många verkar unga. Ingen nämnd,
ingen förglömd.
Det som mest imponerade på mig var den oerhörda energi de utstrålade.
Koreografiskt är det uppbyggt som en filmisk lek där musiken – lite ”live
musical” – ger kicket till nästa sceneri. Scenografin utgår från ett svart
mörker. I fonden sitter orkestern uppklättrad på något som liknar en tron
eller möjligen en del av perserkungens pampiga palats – här i glättig
music-hall-anda.
Mörkret sänker sig över scenen efter varje sceneri. Dramatiken stiger,
känslan av otrygghet och ensamhet hopar sig. Plötsligt bryts det hela av med
skarpa ljusprojektioner riktade mot dansarna, som mellan scenerierna
försvinner ut ur ett hål under tronen. Känslan av att sväva mellan dröm och
verklighet stegras i takt med händelseförloppet.
Här finns vilda, häftiga ögonblick med hela ensemblen men också mjuka
precisa solo och duon med rastlösa variationer på enkla klassiska steg och
positioner, sammanflätade till ett levande collage.
Allt går snabbt, nästan för fort – hela föreställningen varar bara gott och
väl en timma. Här finns kontinuerliga häftiga möten, laddade dramatiska
partnersekvenser, där killarna svingar sina partner runt i cirklar i olika
höjd, drömskt vackra tablåer där gråklädda killar flyger förbi tjejerna,
dyker upp som besatta, tar tag i dem, manipulerar för att ibland stödja dem
i dramatiskt partnerarbete.
Med det är flödet av dansare, grupperingarna på scenen, diagonalerna som
skapar själva strukturen och som tillsammans med musiken och konfrontationen
mellan könen laddar föreställningen med denna fysiska energi som känns så
befriande.
Det är dansteater som har sin givna publik, så det är väl bara att hoppas på
att utbytena över gränserna med de nya medlemsländerna skall ge nytt liv och
intryck i båda riktningarna.

Ann Jonsson

Fler Föreställningar

Annonser