Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Lördag 23 mars 2019

Två slags änglar…

2019-03-08

Fakta:

Namn: Stigma respektive Engle
Koreografi: Kitt Johnson respektive Marta Alstadsæter och Kim-Jomi Fischer
Plats: Dansehallerne, Pakhus 11
» https://www.dansehallerne.dk

I år är det 20 år sedan Kitt Johnsons soloverk Stigma hade premiär. Det är anledningen för den numera 60-åriga performern att återigen dansa det prisbelönade och berömda verket i ett program som Dansehallerne arrangerar under två kvällar i Pakhus 11. Därefter reser Kitt Johnson vidare med Stigma, som hon sätter upp på Silence Festival i Finland och M1 CONTACT Contemporary Dance Festival i Singapore.
Om stigmatisering, om ett kritvitt och ärrat ansikte, och om detta är medfött, ett eget val eller en följd av sjukdom förtäljer inte historien i Stigma. Det finns nämligen inte någon klart berättad historia, verket består uteslutande av intensiva stämningar och oroväckande känslor. Stigma är ett mystiskt och gåtfullt solo med ljus och ljud som viktiga medspelare på en i övrigt tom scen. I det väl-designade ljuset kan Kitt Johnsons nakna rygg, nacke och skuldra likna allt från en insekt till ett kräldjur. Och när hon på alla fyra vältrar sig fram med krokiga armar, sker det effektfullt till knirkande ljud.
Med sitt groteska ansikte skiljer sig Kitt Johnsons karaktär tydligt från alla oss andra i rummet. Är hon kanske en inkarnationen av våra omedvetna rädslor?
En föreställningsbild av det som Jung kallar det kollektiva undermedvetna? Eller vem är denna märkliga figur som vi alla mer eller mindre verkar känna igen. När hon iförd en allt för stor herrkavaj vältrar sig runt i märkliga gångarter kan hon stundtals påminna om den amerikanska clownen och entertainern George Carl, om någon fortfarande kan minnas honom från gamla tv-shower. Annars påminner hon kanske allra mest om en grotesk och absurd figur från en Hieronimus Bosch-målning. Ett väsen som både väcker avsky och nyfiket interesse. På en och samma gång är tilltalande och frånstötande.
Kitt Johnsons är i gott sällskap, för på programmet finns även Engel. Det utförs av en fantastisk ung duo bestående av Marta Alstadsaeter och Kim-Jomi Fischer från Norge respektive Holland. Deras nycirkusföreställning, Engel, är inspirerad av Toon Tellegens dikt Stof dat als een meisje, (Titeln på dikten härstammar från en hel mening …het stof dat als een meisje/ in het zonlicht tussen de gordijnen danst…. stoffet som når en flicka/ som dansar i solskinnet mellan gardinerne…. ) som berättar om en man, som jagas av en ängel. I föreställningen illustreras det med Marta Alstadsaeter, som står på Kim-Jomi Fischers axlar eller hänger på honom i alla möjliga och omöjliga positioner. Hon klamrar sig fast vid honom och han kan inte skaka henne av sig. Hon är som en bit tejp som klistrar fanst sig vid honom, oberoende av vilka språng eller hopp han gör för att befria sig från henne. Kim-Jomi Fischer är urstarkt, han står och går nonchalant runt med händerna i byxfickorna, medan Marta Alstadsaeter står på hans skuldror och balanserar stoiskt under hans finurlige krumsprång.
Englen i Marta Alstadsaeters gestalt kan naturligvis betraktas som en symbol för all världens olika vilkår, som tynger människan. Men hon har också en positiv innebörd för honom. För han använder sig inte av chansen hon ger honom att äntligen lyckas befria sig från henne, utan håller istället fast henne och de blir mer och med intrasslade i varandra. Det är som Yin och Yang. Var slutar den ena kroppen och var börjar den andra? Det visar sig också senare att att hon likaså kan lyfta och bära honom. När allt kommer omkring kan de uppenbarligen inte undvara varandra.
Engel utvecklar sig från akrobatisk dans till ren handstående ekvilibrism som inte kan ses bättre eller vackrare i någon cirkusmanege. De två unga artisterna imponerar med sitt underhållande verk, som utan tvekan även det kan hålla i 20 år, precis som Stigma. Frågan är bara om de två kommer att vara lika otroligt starka och fortfarande ha samma akrobatiska förmågor.

FAKTA
Engle (2018)
Marta Alstadsæter og Kim-Jomi Fischer
Koncept och koreografi: Marta Alstadsaeter och Kim-Jomi Fischer
Kostumer och scenografi: Marta Alstadsæter och Kim-Jomi Fischer
Musik: Rutger Zuydervelt med text baseret på en dikt av Anil Seth
Lysdesign, teknik / Loes Schakenbos
Dramaturgi: Petra Eikelenboom, Piet Rogie och Merel Heering

(1999)
Kitt Johnson
Koreografi och kostume: Kitt Johnson
Musik: Sture Ericson & Jacob Kirkegaard
Ljusdesign / Mogens Kjempff
Dansehallerne, Pakhus 11

Fler Recensioner

Annonser