Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 26 april 2018

Spader dam – ett säkert kort

2018-04-16

Fakta:

Namn: Spar dame (Spader dam)
Koreografi: Liam Scarlett
Författare: Aleksandr Pusjkin
Musik: Pjotr Tjajkovskij
Ensemble: Den Kongelige ballet
Plats: Det Kongelige Teater, Gamle Scene, Köpenhamn
» https://kglteater.dk/

Låt oss säga det med detsamma: Liam Scarlett har tillsammans med scenografen Jon Morrell och ljusdesignern David Finn skapat en mästerlig balett efter Aleksandr Pusjkins novell Spar dame (Spader dam). En klassisk ballet med nya stegkombinationer, historiska kostymer med en modern twist och minimalistiska kulisser härligt befriade från bombastisk tyngd. Partituret kommer från en lång rad verk av Pjotr Tjajkovskij, det handlar således inte bara om musiken från operan Spader dam, men från fler operor av Tjajkovskij, samt orkesterverk och pianokonserter. De olika musikverken är sammanställda av Martin Yates, så att musiken skapar den mest möjliga hotande oro, som avspeglar historiens handling, som i en ond spiral rör sig neråt.

Girighet, maktbegär, hänsynslöshet, en altödeläggande egoism och simpelt spelberoende. Kort sagt människans värsta och sämsta sidor är teman i Liam Scarletts övertygande koreografiska version av Aleksandr Pusjkins Spader dam. Det handlar alltså om teman som är ytterst aktuella i vår egen tid och vår del av världen, där succé är lika med att raka åt sig mesta möjliga pengar utan hänsyn till andra. Liam Scarlett beviser med sin tolkning av Spader dam att genren balett visst kan vara nutida, aktuell och samhällsdiagnosticerande – trots att handlingen sker i förgångna tider och inom en utdöd aristokrati.

Kizzy Matiakis dansar den gamla nedlåtande grevinnan, som sitter inne med den hemliga kunskapen om de tre spelkort, som leder till säker seger i kortspel. Kizzy Matiakis gör alltid framstående tolkningar av lite udda karaktärer – ofta med komiska drag. Den stora rollen som grevinnan (Spader dam) är verkligen inget undantag. Hon är balettens Maggie Smith, när hon hänger sig sin aristokratiske arrogans och kör med sin familj och sitt tjänstefolk.
Officeren Hermann, som är besatt av tanken på de tre segrande spelkorten och som till vilket pris som helst vill få reda på vilka de är, dansas suveränt av Andreas Kaas. Han er alltid fin i berättande partier, där han kan utveckla sin stora dramatiska talang. I Spader dam levererar Andreas Kaas en väldigt fin insats som borde vara en solodanser-utnämning värdig. När Andreas Kaas slutligen har blivit helt galen lyser desperation och förryckthet i hans ögon och man kan nästa bli rädd att han ska kasta sig i orkesterdiket av ren skär inlevelse i rollen som vild och vanvettig spelberoende. Medan verklighetens begär och maktsjuka ofta kan hänföras till samhällets topp, går det lyckligtvis till annorlunda i Spader dam där den osympatiska huvudpersonen Hermann, får sitt förtjänta straff.

Jon Morrells scenografi är magisk.Snabbt förvandlas ett vertikalt fönster till ett horisontellt tak. Bord staplas på varandra och blir till våningssängar på militärbaracken. Grevinnans kista öppnas sig och blir till spelbord för hasardspelarna. Det är enkla, men ytterst effektfulla verkningsmedel, precis som vi känner igen dem från Jürgen Roses scenografi till John Neumeiers balletter.

Jon Morrells minimalistiske scenografi ger plats åt och framhäver Liam Scarletts koreografi, som bågnar av spännade steg och rörelser. Balscenen hos grevinnan är inte en trist hovbal, som man ser så många av i klassiska baletter, men har fått ett mer modernt och rytmiskt uttryck med bland annat sträckta böljande armar. Pas de deuxerne, som Hermann danser med växelvis grevinnan och hennes fosterdotter, dansas av Ida Praetorius, innehåller höga akrobatiska kast och lyft samt folkdansens svingturer (när herrarna lyfter sin partner och svingar henne runt i hofthöjd). Officerarnas maskulina dans består av en underhållande mix av tempofylld kosack-dans och showdans.

Liam Scarlett synes draget af det uhyggelige, hvilket svenske tv-seere kunne bevidne, da SVT2 för ett par månader sidan visade hans tolkning av Frankenstein med Royal Ballet i London. Men Spader dam är ännu ondare och ohyggligare än Frankenstein, för historien är mer mänsklig och problematiken mer igenkännlig.

Den danske balettpubliken har upplevt Liam Scarletts koreografi tidigare, när Den Kongelige Ballet dansade hans abstrakta verk Viscera 2015. Sedan dess hade man kunnat önska att få se mer av hans medryckande koreografi. Med Spader dam har publiken fått en narrativ balett som med sin höga kvalitet måtte bli en klassiker i Den Kongelige Ballets framtida repertoar.

Torben Kastrup

Fler Recensioner

Annonser