Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Torsdag 29 juni 2017

Danstidningen 3-2017 handlar om arvet efter stora danskonstnärer

2017-06-16

varje scenkonstnär står på andras axlar, sägs det. Men vad innebär det när konstnärens verk, i detta fall koreografier, ska sparas till eftervärlden? Till Cullbergbalettens 50:e födelsedag hölls seminariet, Where does the dance go when it is danced? Det visade på vilka stora skillnader som råder mellan synen på arvet efter Pina Bausch respektive Birgit Cullberg. Medan Pinas Tanztheater Wuppertal självklart fortsätter dansa hennes verk och det finns noggrann arkivering av kvarlåtenskapen, har Birgit Cullbergs verk hamnat i skuggan. Hennes Fröken Julie och Månrenen finns på Stockholmsoperans repertoar, men har inte dansats där sedan 2008.
Behöver man inte lysa upp både framåt och bakåt för att kunna gå vidare? Intressant är att unga artister på årets Urban Connection på Dansens Hus i Stockholm dansade och sjöng till medborgarrättskämpen och det lysande föredömet Nina Simones ära.
Varför uppmärksammas inte Birgit Cullberg mer för den radikala förkämpe hon en gång var? Fröken Julie och Månrenen borde dansas igen, men Cullbergbalettens dansare klarar inte hennes koreografiska språk, eftersom det kräver klassisk träning.
Vi presenterar två exempel på barndans i stora danstraditioners fotspår. Kathleen Quinlan och Lilly Zetterberg undervisar flickor från 4 till 20 år i Isadora Duncan-dans. Veronica Tjerned förmedlar den indiska dansformen kathak, som lockar många barn till lektionerna på Stockholms kulturskola på Kungsholmen.
Vad gör vi då med vårt kulturarv? En gång brände kristna fundamentalister biblioteket i Alexandria. Idag upprörs vi av hur terrororganisationen IS förstör världskulturarvet i Palmyra, medan vi vänder det dansade arvet ryggen.

Ann-Marie Wrange

Fler Nyheter

Annonser