Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 28 juli 2017

Koder till årets kulturby

2017-05-14

Fakta:

Namn: Tree of Codes
Koreografi: Wayne McGregor
Musik: Jamie xx
Ensemble: Parisoperans Balett och Company Wayne McGregor, scenografi Olafur Eliasson
Plats: Aarhus Musikhus
» http://www.aarhus2017.dk/da/

Aarhus och resten av Mittjylland är europeisk kulturby (Kulturhuvudstad) under 2017, och regionens vitt famnande kulturprogram bjuder naturligtvis också på dans. Ett av programmets mest hypade dansföreställningar är Tree of Codes koreograferad av britiske Wayne McGregor – med scenografi av isländske Olafur Eliasson och elektronisk musik av brittiske Jamie xx, medan dansarna kommer från Parisoperans Balett och Company Wayne McGregor.
De är fantastiskt skickliga dansare och behärskar suveränt Wayne McGregors enormt svåra och blixtsnabba koreografi, i vilken de hela tiden befinder sig i sårbare och instabila positioner. Enormt utsträckt och i off balance! Wayne McGregor koreografiska språk är som alltid vackert och spännande. Men Tree of Codes är inte vara vackert att beskåda, det är också ett ytterst angeläget dansverk, därför att det skildrar det samhälle vi lever i och väl känner till.
Hos Wayne McGregor betyder genrebeteckningen ‘modern dans’ ytterligt modernt. När man betraktar hans koreografi är det som att se en bild av vårt vardagsliv som är möjlig att känna igen så som det ser ut i den den västliga delen av världen just nu. En värld i konstant rörelse och förändring och aldrig står stilla. En värld där människan hela tiden störtar vidare, utan att stanna upp och reflektera över tillvaron. Flygande far dansarna iväg över scenen, ständigt på väg mot en ny svag och vacklande position eller en ny, tillfällig partners famn. Det är riktningslöst och vilt. Narcissistiskt betraktar de sig själv och varandra i scenografins många stora speglar. Det handlar om att se och bli sedd i denna vår visuella värld. Detta gäller också publiken, som likaså kn se sig själv i de rörliga speglarna på scenen. Och när ljuskäglorna vandrar iväg över publikraderna hamnar vi själva i strålkastarljusets mitt. Vi är alla med Tree of Codes.
Værkets titel kommer från Jonathan Safran Foers bok Tree of Codes. Det er inte en iscenesättning av den amerikanske författarens bok, men snarare ett slags inspirerande utgångspunkt. Detta litterära verk av Jonathan Safran Foer är inte en vanlig bok, den är snarare utskuren än skriven. Det är en skulptural bok, för Jonathan Safran Foer har konstruerat historien genom att välja ut några få ord från varje sida i Bruno Schulz’ roman Krokodilgatan (Sklepy cynamonowe) och bokstavligt talat skurit bort resten. Sidorna är således fulla av hål med poetiska sättningar, som sammantagna skapar den lilla historia som är utskuren ur Schulz’ större bok.
Olafur Eliassons scenografi med transparenta förhängen, överhöljda och rörliga speglar vekar mer än koreografien avspegla det speciella bokverket Tree of Codes. Olafur Eliassons lek med lager-på-lager-scenografi och de labyrintiska rums-effekter som härvid uppstår verkar återfinnas i Jonathan Safran Foers bok full av hål. Scenografins färgade ljus som reflekteras i spegelglaset, påminner också om den cirkelrunda regnbågsgång, som Olafur Eliassons har skapat på toppen av kunstmuseet ARoS, som ligger alldeles intill Musikhuset i Aarhus. Sedd genom regnbågens färger framstår världen helt annorlunda än den brukar.
Precis som Bruno Schulz’ roman Krokodillegatan ser helt annorlunda ud efter Jonathan Safran Foers utskärningar. Den har förvandlats till en ny historia.
Dansföreställningen Tree of Codes handlar därmed också om dekonstruktion, just att destruera och skapa något nytt av det ödelagda. Alltså den slags återbruk, som koreografiens repetitiva steg likaså är ett uttryck för. Det finns väldigt mycket att se och tänka över i dansverket Tree of Codes, som således lever väl upp till kulturbyns motto: “Let’s Rethink”!

Torben Kastrup

Fler Recensioner

Annonser