Välkommen till danstidningen.se. Allt om dans i Norden. Fredag 23 augusti 2019

Flemming Flindts verk lever vidare

2009-03-12

En av 1900-talets mest framträdande och betydelsefulla personligheter inom dansk balett, Flemming Flindt, har avlidit vid 72 års ålder. Som balettchef förändrade han Den Kongelige Ballets profil. Han gjorde sensation med Dødens Triumf och hans balett Enetime är en del av den danska statens kulturkanon.

Flemming Flindts karriär tillhör en av de allra framstående inom dansk baletthistoria. Såväl nationellt som internationellt var han en konstnär i en klass för sig. Han var först verksam som dansare, därefter som balettmästare, koreograf och regissör. Den 3 mars somnade Flemming Flindt lugnt in efter kort tids sjukdom i Sarasota i Florida omgiven av den närmaste kretsen av familjemedlemmar.
Både som dansare och koreograf var Flemming Flindt en skicklig, fräck, djärv och förförande konstnär. När han skapade Dødens Triumf 1971 för Danmarks tv, kunde han inte föreställa sig vilken enorm succé balettens skulle komma att bli.
Men när balettdramat om civilisationens undergång med musik av Savage Rose året därefter drog in på Det Kongelige Teater, blev det en gigantisk publiksuccé – den överhuvudtaget största i Den Kongelige Teaters senare historia. Balettdansarna hade inte bara tagit av sig skorna i Dødens Triumf. De klädde också av sig helt och hållet och dansade spritt nakna i detta så ekpokgörande verk, där glädjen är kortvarig och ingen undgår döden.
Succén med Dødens Triumf till trots blev det ändå Flemming Flindts mästerliga debutverk Enetime från 1963, som skulle komma att få ingå i den danska statens Kulturkanon.
Med sin geniala balettisering av den absurdistiske författaren Eugène Ionescos skådespel Lektionen har Flemming Flindt skapat ett verk, som än idag får oss att rysa med sitt demoniska vanvett. En balett som är ohyggligt realistisk i sitt sceniska raffinemang över terrorn i allvärldens klassrum av sexuell maktkamp och sadistiska strukturer.

Flemming Flindt fick själv sin utbildning på Det Kongelige Teaters Balletskole vid slutet av 1940-talet och början av 1950-talet där hans viktigaste lärare var Harald Lander och Vera Volkova. Han Började år 1955 som dansare i Den Kongelige Ballet, men stannade bara i kåren under några månader innan han tog ledigt för att istället bli solodansare i London Festival Ballet. Tillbaka igen i Köpenhamn år 1957 blev han solodansare, men lämnade Den Kongelige Ballet på nytt för att uppnå den högsta position som en balettdansare kan få, nämligen att bli danseur étoile vid Parisoperan. Som en extraordinärt elegant danseuer noble skulle han komma att dansa hela den klassiska repertoaren, men gjorde sig också gällande i moderna verk.
Han briljerade som soloherre i Etudes av Harald Lander, där han ofta dansade tillsammans med Toni Lander, men han dansade även Bournonville-repertoaren, bl.a. James i Sylfiden och Gennaro i Napoli.
Vid Danmarkspremiären på Roland Petits Carmen stal han hela scenen med sin virila tolkning av Don José, och han var mystisk och rörande i Petits Ulven och i sin egen balett Den forunderlige Mandarin, som fick premiär på Det Kongelige Teater 1967.

1966 lockades Flemming Flindt tillbaka igen till Den Kongelige Teater som balettchef. Det blev början på en epok av förnyelse och stora utmaningar för såväl dansare som publik. Han kom att prägla Den Kongelige Balett inte bara med sina egna verk utan även andra koreografer som han bjöd in till Kongens Nytorv.
Under sina tolv år som balettchef utmärkte har sig inte bara som en enormt professionell teaterman med känsla för var som går att sceniskt förverkliga. Han förstod sig också på att tolka tidens tecken samtidigt som han även vårdade sig om klassikerna. Bland de mest populära succéerna var hans ”Nøddeknækkeren” från 1971.
Hans talanger var enormt mångsidiga. På Det Ny Teater gjorde han revy med sin egen privata musa Vivi Flindt som den Vidunderlige kælling 1975. När han trött på byråkratin på Det Kongelige Teater försökte sig på att skapa sitt eget kompani, förverkligade han sig istället i Cirkusbygningen 1978 med Salome till musik av Peter Maxwell Davies.
Men när han inte lyckades med att skapa något kompani utanför Kongens Nytorv flyttade istället Flemming Flindt till Dallas i Texas, där han var verksam som balettchef 1981 till 1989. Här beställde han musik av Philip Glass och år 1987 chockerade han Texaspubliken med Vivi Flindt i Fedra.
Texas andliga klimatet passade inte Flemming Flindt så länge. Han fortsatte som frilansare, blev regissör i Gladsaxe och gestaltade i Italien de sista stora rollerna åt Rudolf Nurejev med Kappen från 1989 och Døden i Venedig från 1991.
Samma år återvände han till Det Kongelige Teater och skapade den tragiska helaftonsbaletten Caroline Mathilede med nykomponerad musik av Peter Maxwell Davies.
När Flemming Flindt år 2006 fyllde 70 år Hyllades han av Det Konelige Teater med en nyuppsättning av Enetime.
Härom året var Flemming Flindt tillbaka hemma i Danmark från Florida för att regissera Peter Asmussens drama Djævlene på Betty Nansen Teatret i Köpenhamn. Ett projekt, som inte riktigt gick att fullfölja eftersom Flemming Flindt bara några dagar före premiären avbröt arbetet och Peter Langdal övertog regiarbetet.
Även om Flemming Flindt har gjort mycket utanför balettvärlden var hans huvudsakliga verksamhet med USA som bas, att fortsättningsvis att sätta upp sina egna baletter. Som han sa i en intervju i Berlingske Tidende härom året:
”Jag sätter upp Enetime en gång om året på ett eller annat ställe runtom i världen. Den har givits på 50 olika platser. Till hösten ska den gå upp igen på Covent Garden i London, och jag har just varit i Moskva och satt upp den med Bolsjoj Balletten.”
Flemming Flindt är död, men hans minne och hans baletter lever vidare.

Tillsammans med Harald Lander var han den mest framstående danske koreografen under 1900-talet.

Artikeln är tidigare publicerad i Berlingske Tidende 4 mars.

Vibeke Wern

Se vidare
www.berlingske.dk/article/20090303/scene/712120054/

Fler Nyheter

Annonser